Jag vet inte om jag bara är inne i någonslags period då jag tycker att alla filmer jag ser är bra, men jag såg i alla fall Disturbia i onsdags och jag blev verkligen positivt överraskad.
Vi hade pratat om den i skolan, att man kan säga att det är lite av en modern version av Fönstret mot gården. Jag måste nästan hålla med om det faktiskt. Även om jag kände att jag visste hur det skulle sluta så drogs jag verkligen med och ville nästan snabbspola fram bara för att veta att de faktiskt klarade sig. Det var verkligen en film där man inte riktigt visste hur det skulle sluta och som inte självklart skulle ha ett klassiskt slut där alla klarar sig, och därför satt jag och hade hjärtklappning av nervositet.
Så om ni nu vill veta om slutet var klassiskt eller inte så får ni se efter själv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar